Fast
Visst kan ord vara vackra eller fula, harmoniska eller vulgära men det är sällan jag känner något för ord. Namn tycker jag också är lite svåra att fatta uppfattnig om. Visst, vissa namn är ju helt underbara och det bara pirrar i kroppen när man hör dem. Ni vet vad jag menar! ;) Men ja, det jag skulle komma till var i alla fall ordet fast. Det är verkligen ett ord jag nästan hatar. Jag tycker inte att det är ett fint ord! Det låter så slarvigt och ordfattigt.
T.ex.
- Japp, hon var hemma fast hon satt bara i soffan och surade.
- Ja, fast det är lite skillnad på Bert och Olle.
Ja, ni förstår. Man kan byta ut fast mot men eller även om m.fl.
Ordet fast har ju flera betydelser. I den benämningen ovan låter det fult men om man säger t.ex.:
- Fast än de bara var fyra personer hade de väldigt roligt!
Även där kan man byta ut ordet men ser ni skillnaden? Vad tycker ni?
Jag brukar försöka undvika ordet i sammanhang som de första. Jag vet inte varför jag hängt upp mig på detta men jag gillar det verkligen inte!
Vad tycker ni?